söndag 20 maj 2012

Rektortycket 10 - Tony Ivarsson

Dagens inlägg i bloggstafetten Rektortycket är skrivet av Tony Ivarsson, rektor i Kristianstad och han skriver om svårigheterna med att tolka de bestämmelser som finns.

Hur tolkar vi en regel?

Jag har ett fantastiskt spännande arbete. Jag är en av fem rektorer på en alldeles lagom stor gymnasieskola, Söderportgymnasiet, i Kristianstad. Mitt direkta ansvarsområde är rh-anpassad utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar. Som riksgymnasium ska vi finnas som möjlighet för de elever som inte kan få en adekvat utbildning i hemkommunen (den diskussionen tar vi en annan gång).

Tänkte plocka ut en liten detalj som bara vi får lov att använda nämligen en liten betygsfiness: ”Om en elev på grund av sin funktionsnedsättning har stora svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får rektorn, efter det berörd lärare och eleven har fått yttra sig, befria eleven från upp till hälften av utbildningen i en kurs enligt den reguljära ämnesplanen, utan att antalet gymnasiepoäng för kursen minskas (utbildning enligt specialinriktad ämnesplan)”. Gyförordningen 2010:2039 11 kap 4§

Vi kan använda ovanstående i ämnet idrott och få en god känsla av att vi gör rätt. En elev som på grund av sin funktionsnedsättning inte kan andas utan hjälpmedel torde rimligtvis slippa momentet livräddning i idrottskursen och så långt kan man ändå tänka sig att använda Pysparagrafen (SL2010:800 15 kap 26§). 

Men när vi kommer in i samhällskunskapsämnet, matematiken etc hur arbetar vi då? Hur skiljer vi ut gränslandet där en elev har stora svårigheter att tillgodogöra sig utbildningen (tittar man på landets betygsstatistik så förekommer detta på fler än ställen än i Rh-anpassad utbildning) på grund av det svåra funktionshindret.

Hur ska vi kunna leda i bevisning att det är kopplat just till funktionsnedsättningen när problematiken ofta kan likna så många andra elevers. Den etiska aspekten på hur vi behandlar denna möjlighet kopplat till begreppet likvärdig utbildning känns extra viktig enligt min mening. Vi har diskussioner kring hanterandet, vi har ganska animerade diskussioner kring hanterandet med pedagogerna.

I ena ringhörnan: Det är frestande att ta möjligheten när den finns framför näsan på en. Att ge möjligheten för en elev att få klara betyget att lite döva känslan av att undervisningen inte räckt till. Förordningstexten är inte tillräckligt tydlig med hur vi ska säkerställa att det är på grund av funktionsnedsättningen som eleven har svårigheter. I andra ringhörnan: Kan vi inte leda i bevisning att det är funktionsnedsättningen som är skäl till att eleven har svårighet kan vi ej heller använda möjligheten med specialinriktad kursplan.

I en nyligen framlagd utredning av Eva Wallberg (SOU 2012:24) föreslås att möjligheten med specialinriktad kursplan ska tas bort. Jag hoppas att man tar detta förslag. Vi kan då lägga tiden på att diskutera metod istället för eventuellt nyttjande av särskilda paragrafer i förordningstext. ”In the future when all is well” - Morrissey  


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar